Det här blogginlägget har legat och grott sedan i våras; här kommer det!
Det gäller COX-hämmare, NSAID-preparat, dvs antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande piller.
Jag har länge funderat över den höga andelen stroke-drabbade bland idrottsstjärnor. Förre hockeymålvakten Peter Åslin har avlidit av stroke, Milans Antonio Cassano drabbades av stroke och är ännu inte tillbaka i spel, Timrås lagkapten Johan Andersson fick en blodpropp i lungan. De här namnen är bara ett axplock av många. Det handlar om unga människor. Varför drabbas de?
Kan det ha att göra med den utbredda kulturen bland högpresterande idrottsmän och kvinnor att de när de får en skada tar ett piller istället för att lyssna på kroppen och vila? Sättet våra svenska toppidrottare använder NSAID preparaten belystes i Folke Rydins dokumentär Medaljens pris som gick på SVT i somras. Den finns inte tillgänglig på SVTPlay inte heller inslaget då Sanna Kallur pratade om pillerkulturen i Gomorron Sverige.
Idag kan man köpa dessa piller på Apotek, macken eller mataffären, utan recept. Vad säger forskningen om biverkningarna? På t.ex. lprens bipackssedlar framgår det att ”Ipren kan medföra en liten ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke” och ”särskilt stor är sannolikheten vid höga doser och vid långvarig användning”.
Ipren, Voltaren, Diklofenak och Naproxen ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och magblödningar (ulcus). Sambandet med stroke har stärkts de senaste åren och nya danska forskningsrön presenterades på ett europeiskt hjärtläkarmöte i Stockholm 2010. Den danske hjärtprofessorn Christian Torp-Pedersen menar att pillren orsakar lika många dödsfall bland friska personer som trafikolyckor. Han är dessutom starkt kritisk till att Diklofenak säljs receptfritt i Sverige, det gör det inte i Danmark.
Försäljningen av Diklofenak, som ger allvarligast biverkningar har ökat 30% de senaste åren, på Landstinget i Östergötlands hemsida rekommenderar man inte alls Diklofenak pga biverkningarna, utan anser att man i första hand ska rekommendera Naproxen istället.
Å andra sidan fungerar naturens skafferi också, t.ex. har gurkmeja fantastiska antiinflammatiriska egenskaper, och där riskerar man varken stroke, hjärtinfarkt eller magsår, vare sig det handlar om kort- eller långtidsdoseringar.
